För några veckor sedan höll jag en ägarkurs i ett ägarlett fåmansföretag. En generationsväxling hade just skett och 3 grundare och ägare hade blivit 27 entusiastiska ägare som skall driva bolaget vidare. Jag har själv gått många styrelseutbildningar och även tagit fram en egen men det här var något annat. För att vara ägare är ju inte samma sak som att vara styrelseledamot.
Efter alla mina år som revisor så vet jag att många som driver företag är otroligt duktiga inom sitt område men kunskapen kring bolagets regelverk och dess ekonomi ofta har varit alldeles för dålig. Jag beslutade mig därför för att inleda med att prata om aktiebolag och vilka regler som omgärdar aktiebolaget. Grundläggande för all bolagsstyrning i Sverige är ju aktiebolagslagen, en lag som tillkom 1848 men som därefter har förändrats över tiden. En stor förändring kom i lagstiftningen 1944 då man efter Kreugerkraschen tog fasta på bla ansvar- och uppgiftsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören något som fortfarande gäller. Idag lever vi efter 2005 års lagstiftning men lagen uppdateras hela tiden. Två andra viktiga dokument för bolagsstyrningen är ”Svensk kod för Bolagsstyrning” som framförallt gäller de större bolagen och ”Vägledning till god styrelsesed” som har getts ut av StyrelseAkademien.
Den svenska bolagsstyrningen bygger på principen med de fyra bolagsorganen; Bolagsstämman, Styrelsen, Verkställande direktören och Revisorn. Sen finns ytterligare en funktion inom bolagsstyrningen vilket är valberedningen som ofta spelar en väldigt viktig roll för att få rätt styrelse på plats. För att förstå sin roll som ägare måste man förstå denna uppdelning. Som ägare har du egentligen bara en plats där du får göra din röst hörd och det är på bolagsstämman. Här väljer du som ägare din styrelse som sedan tillsammans med VD har tagit på sig uppgiften att sköta bolaget och se till att det går med vinst så att ägaren får avkastning på sitt insatta kapital.
I ägarledda företag kan den här uppdelningen vara en utmaning eftersom man som ägare gärna vill tycka till i många frågor. Sitter man då varken i styrelsen eller ledningen kan det bli lite frustrerande. För att få ett fungerande arbete för styrelse och VD så finns två dokument som är viktiga att ta fram, aktieägaravtal och ägardirektiv.
Aktieägaravtalet är ett civilrättsligt dokument mellan ägarna. Här regleras bla avtalstid och uppsägning, värdering av bolaget då detta måste ske, överlåtelse av aktier, röstning på stämman, principer för hantering av vinster och förluster.
I ägardirektivet uttrycker ägarna sin vilja kring ”Vart ska bolaget sträva”. Ett ägardirektiv är unikt för varje bolag men brukar innehålla företagets verksamhetsinriktning, ägarvilja och ägarmål med uppdelning på finansiella mål och verksamhetsmål. Frågor kring riskbenägenhet, styrande värderingar och hur man tänker kring ägare som anställda är andra frågor som är viktiga att ta med. Ägardirektivet blir den viktiga kompassen för styrelsens strategiarbete.
Bra och engagerade ägare är viktigt för fåmansbolaget men samtidigt måste ägarna förstå att man absolut inte kan lägga sig i alla frågor. På stämman har man valt en styrelse, denna utser VD som därefter formar sin ledningsgrupp.
Är man inte nöjd som delägare med den styrelse och VD som finns ja då får man se till att använda sin röst på nästa stämma!
